Ibland blir det fle...
Uppblåst
är precis vad fröken UB är, å precis vad hon inte vill vara längre! Idag är det 10 dagar sen den lille skulle ha kommit men han (för det är nog en pojke...!) verkar inte ha nån större brådska ut i Lidköpings regniga rusk.
SÅÅÅ, vi får väl helt enkelt tillbe förlossningsgudarna om lite värkar å vattenavgång, ty fröken UB vill icke längre vanka runt likt en anka...
Leo hos fotografen...
Storuman - Norrlands Guld
Nu börjar den tyvärr va för liten, favorittröjan... Men så länge den går å knäppa i grenen får den hänga med... Sen kan man ju alltid kapa den jämns me naveln å ha den som en snygg "för-kort-tröja"... Allt för å hedra mammsingens ursprung...
Fan va trött man blir...
Nä, fram för mer seriös TV! Typ "Robins", "Happy trigger TV" å andra såna kultiverade program...
Leo fick tjejstryk idag...
Som den Viking Leo är med norrländskt påbrå å allt, borde han ju ha tålt detta men så var det alltså inte...
Ett illtjut gav han ifrån sig och gjorde inte ens några försök att försvara sig...
En gentleman redan vid 7 månaders ålder är ju visserligen inte fel...
Meningslös Nöjesjakt...
Någon sopa till jägare blev så ivrig över rävens åsyn att han var tvungen å skjuta den! Inte kunde han se till å skjuta ordentligt heller utan va tvungen å halvt missa den stackarn... Jag hoppas (i mina onda tankar) att den så kallade jägaren har sovit illa i natt å att han riktar in sig på större djur i fortsättningen, typ älgar. En död älg gör i alla fall nyttan att mätta ett antal hungriga magar medan en död räv endast kan ses som en liten trofé, i form av ett vackert skinn. Rävjakt är ren nöjesjakt (-slakt)! Dessutom är väl rävens päls bäst innan jul, så varför skjuta nu...? Såvida den inte var drabbad av skabb... Då är det förlåtet... Men så var det ju knappast...
Å ja, jag vet att det är jakt-tid på räv nu, men jag blir så jävla irriterad...
Måtte rävarna bilda förening å slå tillbaka...
24 dagar kvar...
I kväll är det andra gången jag har 5 rätt av 6 tippade hockeymatcher på Oddset - SKIT!
Dax å bara tippa 5 matcher hädanefter...
Mejans palt blev god, så god att Jiffypåsar anses vara överflödiga... Stackars mej får äta lasagne i morrn då... Igen!
Vars ligger Åbålla...?
Glömde nästan...
Ville bara tala om...
Herregud, tänker ni... Har hon väntat på den boken i flera månader...!? Har hon hål i huvet?
Japp - möjligt att ja har, men den är skitbra! Boken allså... Läs den! Å dra på smilbanden!
Språkpolisen
I så fall måste det vara två bränslepumpar som "äro gjorda av bla bla...".
Pluralis lixom...
Så nu vet ni det! Å ja me!
Tänk...
Igår kväll drog jag in en nytvättad doft i näsan från en av mina golvmoppar, direkt ur 90 graders programmet på Asko Cylinda nere i källarn å tänkte "åhh va gött me en ren möpp"... Blir så mycke roligare å städa då!
Virriga Virre drog samtidigt en lättnadens suck över Biltema vid köksbordet - "400 spänn för en bränslepump!?, f-n va billigt... På Bildelen tar dom 2000... Här finns pengar å tjäna ju...".
Å solen kan knappast skina ikapp med denna lyckliga, "snål-födda-bonna-pöjk"...
(Ehuru denna pump från Biltema är gjord av frigolit eller icke förtäljer icke denna historia...)
Dagens Leo
Dum av barn?
För några år sen fick Ingela ett vykort av mej me ett tidningsurklipp, som jag tydligen tyckte passade oss barn-antagonister. Läs själva...
Idag, sitter vi då här... med varsitt litet knyte på armen å tycker inte att vi är speciellt dumma i huvudet...Tvärtom känner vi oss riktigt smarta, som såg till å bilda familj innan vi blev alltför lastgamla... Tänk om vi hade gått miste om det här!!? Hur korkat hade inte det varit???
Dagens Leo
Fräsan Fräs
Måste ju lägga ut lite bilder på en superdupervovve vi haft glädjen å va ägare till.
En flatcoated retriever (eller flashcoated, som Bella säger), som bara blev 7 år.
Hon fick cancer å är i denna stund i hundarnas himmel.
Tillsammans med Cujo (som hon regerade över), Troja (som hon hatade),
Selma (som hon ville äta upp),
Lana (som hon aldrig träffat men som hon säkert hyser stor respekt för)
å rottweilern Lee, hennes bästis, som dog några månader efter henne, i samma sjukdom.
Strålande jul
Självklart har jag tatt hänsyn till husets överhuvud (läs jag), mannen, å inte pyntat alltför mycket... Faktiskt bara TVÅ tomtar i hela lägenheten å tack å lov inget Jesusbarn. Julgardiner endast i köket å i vardagsrummet finns det i kväll en liten bock som stoltserar i mittersta fönstret, bredvid en fin, röd ljuslykta. Än dock på behörigt avstånd, vill ju inte att han ska brinna upp... Vore ju förfärligt! Bakat lussekatter (me massor av saffran i) å köpt pepparkakor. Stekt köttbullar å lagt in sill... Vart uti skogen å hugge ena julegran å kollat att alla lampor i slingan fungera...
Änglar hänger det här å där, julgransbollar i rött å vitt dinglar i fönster å i takkronor... Juldukarna är strykta, väggbonader likaså... Kuddarna i soffan är utbytta mot... röda kuddar...såklart! Stjärnor har jag hängt i köksfönstret å ljusstakar har jag ställt på alla tänkbara bord... Handdukarna inne på toaletten är numer röda å duschdraperiet likaså... (Visserligen är det elds-flames på draperiet men va gör det? Det är ju rött...?)
Sängen är bäddad i julens lakan å nejlikorna ha ja tryckt in i bappelsinerna så nu blöder mina fingrar... På ytterdörrn hänger ett halmhjärta å bredvid dörrn hänger den där älgen med tomteluva som Freja försökte äta upp förra julen...
Sååå... Välkommen hem min kära livskamrat! Här väntar juledoft å julefrid!
Dagens Leo
Gastroskopi...
..är ju inte vad jag skulle föreslå er å sysselsätta er med en fredagmorron! Nu hade jag inte så många val, var kallad å kände väl att det kunde va intressant å se vad det är som brunnit i magen sista halvåret. Nu har jag gjort en sån här undersökning förut, visste att gastroskopet ska sväljas å att man ska andas lugnt å ffa att man ska vara avslappnad...???
Inget av detta är på nåt sätt möjligt anser jag, varför jag krävde nån form av narkos. På plats får jag veta att det är fråga om en "lätt sedering" å att jag kommer att vara "lite trött" men "samarbetsvillig"... Visst, tänkte jag... Jag kommer att vara klarvaken, sparka å slåss. Sist var det 4 sköterskor som i stort sett höll fast mig för att man skulle kunna genomföra undersökningen.
Inne på undersökningsrummet träffar jag Dr Schygerwall å han säger att "det här kommer att gå bra, inga problem... Syster kommer att guida dig, lyssna bara på henne... Viktigt att du andas... Bla bla bla...." Syster lägger kanyl å föreslår 5 mg av lugnande medel. "Det är nog för mycket" säger Dr Schygerwall, "börja med 3 mg"... Sen vänder han sig mot mig och börjar med ett sk kallprat. "Jag ser i din journal, som för övrigt är gedigen, att du haft både proppar å blödning... Stackars tös... Många sjukhusbesök.... provtagning under din graviditet?... En son? Å han mår bra?... Äter redigt och så...? blabb... blubb...bla bla... Tillfälligt avbrott...
... jo, tack... Vaknar två timmar senare med en eller eventuellt två kråkor i halsen, bredvid mig står Dr Schygerwall med en A4-bild på min magsäck å undrar om jag vill titta. "Här ska du se, flicka lilla, här har jag hittat ett antal sår som jag tror vi kan åtgärda med lite medikament"... "Hur mår du?"... "Jag har tagit biopsier för jag tror vi behöver mer medicin, vi avvaktar svaret. Börja med detta så länge"...
Hjälp, vad han pratar tänker jag å nickar till ett svar på samtliga frågor. Han skriver recept, skakar hand och försvinner. Juhupp... Magsår... Men det är ju fantastiskt! Ingen tumör alltså? Eller nåt annat obotligt...? Magsår! Kanske inte så roligt, men än dock - bara magsår! I jämförelse me all annan skit man plöjt så är ju magsår inget... Välkommen magsår... Jag ska nog överleva dig åxå!