Virre & Vimsa

..är ju inte vad jag skulle föreslå er å sysselsätta er med en fredagmorron! Nu hade jag inte så många val, var kallad å kände väl att det kunde va intressant å se vad det är som brunnit i magen sista halvåret. Nu har jag gjort en sån här undersökning förut, visste att gastroskopet ska sväljas å att man ska andas lugnt å ffa att man ska vara avslappnad...???
 
Inget av detta är på nåt sätt möjligt anser jag, varför jag krävde nån form av narkos. På plats får jag veta att det är fråga om en "lätt sedering" å att jag kommer att vara "lite trött" men "samarbetsvillig"... Visst, tänkte jag... Jag kommer att vara klarvaken, sparka å slåss. Sist var det 4 sköterskor som i stort sett höll fast mig för att man skulle kunna genomföra undersökningen.

Inne på undersökningsrummet träffar jag Dr Schygerwall å han säger att "det här kommer att gå bra, inga problem... Syster kommer att guida dig, lyssna bara på henne... Viktigt att du andas... Bla bla bla...." Syster lägger kanyl å föreslår 5 mg av lugnande medel. "Det är nog för mycket" säger Dr Schygerwall, "börja med 3 mg"... Sen vänder han sig mot mig och börjar med ett sk kallprat. "Jag ser i din journal, som för övrigt är gedigen, att du haft både proppar å blödning... Stackars tös... Många sjukhusbesök.... provtagning under din graviditet?... En son? Å han mår bra?... Äter redigt och så...? blabb... blubb...bla bla... Tillfälligt avbrott...

... jo, tack... Vaknar två timmar senare med en eller eventuellt två kråkor i halsen, bredvid mig står Dr Schygerwall med en A4-bild på min magsäck å undrar om jag vill titta. "Här ska du se, flicka lilla, här har jag hittat ett antal sår som jag tror vi kan åtgärda med lite medikament"... "Hur mår du?"...  "Jag har tagit biopsier för jag tror vi behöver mer medicin, vi avvaktar svaret. Börja med detta så länge"...

Hjälp, vad han pratar tänker jag å nickar till ett svar på samtliga frågor. Han skriver recept, skakar hand och försvinner. Juhupp... Magsår... Men det är ju fantastiskt! Ingen tumör alltså? Eller nåt annat obotligt...? Magsår! Kanske inte så roligt, men än dock - bara magsår! I jämförelse me all annan skit man plöjt så är ju magsår inget... Välkommen magsår... Jag ska nog överleva dig åxå!