Virre & Vimsa

11 dagar kvar till Puerto de Mogano å jag har grym resfeber redan. Det är logistiken som är problemet. Jag är livrädd för å flyga! Jag är inte direkt ängslig för å krascha, å vad jag vet så är denna flygmaskins landningshjul inte gjorda av frigolit...

Nä, det som skrämmer mig är alla andra ombord. Att nån ska få panik å bli hysterisk å kasta grejer runt sig... Störa ordningen på planet... Få planet i gungning... svängning... Ur kurs... Hjälp!

Visst, en omöjlighet kanske, men i mitt huvud är det ack så verkligt. Å ja, egentligen är jag väl rädd för en eventuell krasch åxå...

Virre påstår att det är mitt enorma kontrollbehov som är problemet - "Jag kan bäst själv"... 
Han har nog tyvärr rätt, för:

"Det är bara JAG som kan bädda sängen bäst (som JAG vill ha det!)"
"Det är bara JAG som kan diska disken bäst"
"Det är bara JAG som kan vika ihop nytvättade handdukar bäst (som jag vill ha det!)"
"Det är bara JAG som kan dammsuga lägenheten bäst"
"Det är bara JAG som kan packa nyhandlade-varor-i-plastpåse bäst"
"Det är bara JAG som kan möblera våran trånga lägenhet bäst"
"Det är bara JAG som kan torka av köksbordet bäst"
"Det är bara JAG som kan texta på nybrända CD-skivor bäst"
"Det är bara JAG som kan sortera i kartongerna i förrådet i källaren bäst"
"Det är bara JAG som kan planera veckans matintag bäst"
"Det är bara JAG som kan skrapa bort isen från vindrutan på bilen bäst"
"Det är bara JAG som kan fickparkera bäst"
"Det är bara JAG som kan laga maten bäst"
"Det är bara JAG som kan julpynta bäst"
"Det är bara JAG som kan slå in julklappar bäst"
"Det är bara JAG som kan lösa melodikrysset bäst"
"Det är bara JAG som kan bada Leo bäst"
"Det är bara JAG som kan klä Leo bäst"
"Det är bara JAG som kan köra vår bil bäst"...

... å följaktligen så är det ju bara JAG som kan flyga det där planet bäst... Ska jag då verkligen lämna över det ansvaret till nån annan??? Nån jag inte ens känner??? Nån som vet hur en sån farkost ska hanteras???
...verkar ju visserligen tämligen förnuftigt...

Det är ju inte svårt att räkna ut vilket enormt besvärligt liv jag egentligen lever! Det är ju fruktansvärt ensamt å va bäst på ALLT! Inte konstigt alls att jag blir slutkörd... Inte underligt alls att jag har fullt upp jämt jämt jämt... Inge märkligt alls att jag varje kväll stupar i säng fullkomligt utarbetad...

Till råga på allt - så klagar man för att man får göra allt själv...!??? 

Så här, några rader senare, förstår jag att det är nog läge å "lämna över" lite av mina "åtaganden"... "Tronen"...
Det kan ju inte var så att jag verkligen är så himla bäst på allt de där... Eller...?